Bättre än en dröm

I morse vaknade jag av en så vacker sång som de spelade på radion. Ibland talar de inte om vad låten heter, men idag gjorde de det. Better Than A Dream och sångerskans namn var Katie Melua. Jag skyndade mig att leta upp den på Spotify, men där fanns den inte. Då gick jag till Youtube, och där fanns den i en liveversion från i höstas. Jättevacker, verkligen.

"Hon i baddräkt"

För en massa år sedan, på 80-talet, träffade jag min blivande man. Han och jag är födda i olika världsdelar och under olika årtionden, och har ganska olika musiksmak. På den tiden lyssnade jag dock mycket på Rod Stewart, och när jag kom till min pojkväns lägenhet och tittade igenom skivorna, såg jag att han också hade Stewarts skivor - dock inte samma som jag, utan ihop blev de en väldigt bra, nästan komplett samling. Vi skrattade lite åt det, men en av hans nyinköpta och absoluta favoriter låg på. Det var också en av mina nyinköpta favoriter. Vi hade, ovetande om varandra, gått ut och införskaffat oss varsitt exemplar av den nya stjärnan på sånghimlen, Whitney Houston. Albumet släpptes på alla hjärtans dag 1985, alltså idag för exakt 27 år sedan. Jag minns att jag hörde en låt från det för första gången när jag körde bil en mörk kväll alldeles ensam, och hur jag höjde volymen och bara njöt. Sedan köpte jag skivan.

Skivans omslag var i orange, och på framsidan är en bild på henne med bakåtslickat hår och draperad i ljust tyg, och på baksidan av omslaget står hon bredbent i en kritvit baddräkt. Så vacker och så ung. Min man, som har haft lite svårt för att komma ihåg hennes namn, har därför alltid pratat om henne som "hon i baddräkt". Jag visste alltid vem han menade, så även om jag spelade någon av hennes nyare skivor eller låtar, så sa visste vi att det var den där unga vackra flickan i den kritvita baddräkten som fanns bakom den fantastiska rösten.

Nu är hon borta, och när jag såg de svarta rubrikerna i tidningen, sa jag till min man: "Någon stor är borta. Någon som hängt ihop med oss genom livet. Ledtråd: baddräkt". Då visste han vem det var, och vi grät en skvätt tillsammans över att hennes liv fick en så tragisk fortsättning och slut. 

Någonstans läste jag att nu är både King och Queen of Pop borta, och visst är det så att Whitney var Queen of Pop. Hennes röst var så otrolig, och hon har en stor plats i musikhistorien som en av de största. Men för min man är hon flickan i baddräkt.