Sommar är fiolernas tid

För mig kommer alltid sommaren att vara förknippad med fiolmusik, med spelmansstämmor och spelglädje.

Igår när jag låg sjuk i min säng och behövde muntras upp lite, hittade jag ett klipp från ett avsnitt av Allsång på Skansen. Det är tre av våra nordiska giganter på fiol som ger oss varsitt smakprov på riktigt bra fiolspel och en massa spelglädje. Och det svänger ordentligt!

Jag älskar mitt hemland

Idag är det Sveriges nationaldag, så jag vill lyfta fram det vackra med Sverige - inte genom att vara nationalist, utan genom att vara patriot.

Författaren John Lukacs gör en viktig distinktion mellan nationalism och patriotism. Han ser nationalismen som ett substitut för religionen och betraktar den som aggressiv.
Patriotismen däremot, är en defensiv kärleksförklaring till landet där man är född och lever som medborgare, skriver Thomas Nydahl i sin blogg Nydahlsoccident

När jag hävdar att jag inte är nationalist, får jag till svar av min kloke vän, att det nog snarare är patriot jag är. "Och att skilja på nationalism och patriotism är av yttersta vikt. Att älska sitt eget land och att vilja leva och utvecklas i just detta land är inte samma sak som nationalism! Att vara rädd för att uttrycka sin kärlek till det land man är invånare i är destruktivt", skriver min kloke vän i sin blogg Waterfrontviews

Som pricken över i skickade han en länk till en sång med en fantastisk text som jag gärna vill dela med er alla en dag som denna:

Jag kan inte höra den utan att tårarna rinner nerför mina kinder,

Tre generationer Bibb

Jag upptäckte Eric Bibb av en slump. Jag såg och hörde honom på TV en gång och sedan var jag fast. Han gör fascinerande musik, och jag blir ofta både rörd och berörd av texterna, men glad och hoppfull av hans stil och personlighet. Jag har ännu inte lyckats se eller höra honom live någon gång, men under sökandet efter lämpliga framträdanden, hittade jag spännande saker på nätet.

Erics far heter Leon Bibb. En otrolig musiker det också, och tänk att vid den aktningsvärda åldern av 90 år fortfarande ha en röst som ljuder starkt som en kyrkklocka - det tycker jag är fantastiskt!

Eric Bibb har gjort en hel del musik tillsammans med sin far, och jag gillar att man gör något tillsammans som familj. Jag hade kunnat välja en av de sångerna här men det blir istället min absoluta favoritlåt med Eric. Sången heter Connected:

Han har en så lättsam och skön spelstil och sjunger rakt in i hjärtat på mig.
Eric har i sin tur sjungande barn. Sonen Rennie Mirro har jag skrivit om tidigare så idag tänkte jag lägga till ett klipp med hans dotter, Yana Bibb. Hon sjunger nog flera olika stilar, men jag ser henne mest som en jazzsångerska, och hon tolkar texterna på ett eget sätt. En av sångerna som jag tycker mycket om heter Oceans och är skriven av henne och Eric:

Tre generationer av fantastiska musiker och vokalister som jag tycker om att lyssna till

Sången har etsat sig fast hos mig

Förra veckan gick Robert Broberg bort, och en vän till mig skickade då en länk till den sång han förknippade med Robert. För många av oss var det de glada och hurtiga sångerna och de kluriga texterna som han kom att bli känd för - och älskad för. Men precis som med clownen, som sägs ha ett djupt allvar och en melankoli bakom allt det glättiga, så finns det mycket allvar i Robert Brobergs texter och musik också. 

Den sång som jag fick mig tillskickad då, förra veckan, var inte den jag genast tänkt på, men den har verkligen nu etsat sig fast hos mig. Jag har den i huvudet redan när jag vaknar, den dyker upp flera gånger varje dag och jag kommer på mig med att jag går och nynnar på den om och om igen. Jag lyssnar på annan musik, men så är den där igen, ända tills jag somnar på kvällen.

Jag känner att jag måste lägga den här i min blogg nu:

Den heter Spring inte så fort, pappa och är mycket tänkvärd för oss stressade föräldrar som kanske har lite svårt att sakta ner farten och ha fokus på vad våra barn vill visa oss och titta på och berätta om. Den här sången fastnade i mitt huvud, jag vet inte om det är för att den innehåller någon särskild ton eller anslag eller om det är texten som är smittsam. Kanske är det för att jag påminns om min egen pappa, som gått bort, men som tog sig tid att visa, berätta och förklara när jag hade undringar och funderingar. Men det spelar ingen roll varför. Sången är väldigt fin, tycker jag, och Robert var en mycket duktig musiker och textförfattare med massor av fina tankar som han delade med sig av åt oss

Känslor

Det finns sånger som tolkats och fortfarande tolkas på många olika sätt av många olika artister, musiker, sångare, sångerskor. Det är då inte alltid den med den bästa rösten som gör den bästa versionen. Ofta handlar det om känslor, om att göra sången, musiken, till sin. En sådan sång är Smile. Jag vet inte hur många olika versioner av den jag lyssnat på eller hur många olika versioner som gjorts av denna låt, och många av dem är bra. En del riktigt bra. En fin version tycker jag är den som Rennie Mirro gör tillsammans med sin syster Sarah Dawn Finer. Den har jag inte hittat på Youtube, men den finns på Spotify: 

En annan riktigt bra version görs av Barbra Streisand. Sången skrevs av Charlie Chaplin en gång. Han var en komiker, en clown, men hade samtidigt ett allvar och ett djup. Samma sak med Barbra. Hon har gjort många komedier och bjudit på sig själv på ett sätt inte alla kvinnor skulle kunna göra. Men även hon har en allvarlig och djup sida, vilket gör att hon kan tolka sånger som denna så att man känner att det kommer från hennes inre.

Chaplins komponerade musiken till sin film Modern Times, och först flera år senare skrevs texten till den, av John Turner och Geoffrey Parsons. Min absoluta favorittolkning av denna sång görs av någon som jag tror verkligen fick känna av det som texten säger - att le och le och le även när man har ont eller går sönder inombords. Han var den störste av alla stjärnor i vår tid, och han gjorde sången till sin egen, på sitt mästerliga sätt. Michael Jackson. Såklart. 

Vad betyder en kyss?

Den här veckan har jag gått omkring och funderat på en fråga. Vad betyder en kyss? Jag har ställt den till några vänner men inte fått ett tillfredsställande svar ännu. Jag började tänka på sånger som handlar om kyssar för att försöka hitta svaret i sångtexterna. Den första sången som dök upp i huvudet var As Time Goes By, ur filmen Casablanca:

En annan favoritlåt jag har om kyssar, och som jag snabbt kom att tänka på är duetten med Enrique Iglesias och Whitney Houston: Can I Have This Kiss Forever? Och visst har man väl känt det då och då, att en kyss mycket väl hade kunnat få vara längre, ja nästan för alltid, för ögonblicket var så underbart...

Jag minns även en gammal, lite sorglig  låt jag hörde mycket som barn, Sealed With A Kiss, här i The Lettermens version

Jag har en Youtube-lista med en del låtar jag gillar som jag glömmer bort om jag inte har dem där på listan. Två av dem handlar om kyssar i ett visst sammanhang. Den ena är den här:

Att kyssa någon godmorgon betyder alltså i detta fall att man skaffat sig ett fast kärleksförhållande...hm...men man kan ju kyssa någon godnatt också, betyder den kyssen något annat tro?

 Men fortfarande har jag inte fått ett bra svar på min fråga Vad betyder en kyss? Jag letar vidare, så får vi se om jag kommer på ett bra svar till nästa inlägg

Härliga mjuka låtar som jag faller för direkt

Jag lyssnar inte särskilt mycket på radio, men på något vänster hittar jag ändå en del för mig nya favoriter, genom kompisar, barn, eller bara av en slump på nätet eller radio. Här är en för mig ny bekantskap - Lady Antebellum, Just a kiss:

Den här sången hörde jag på radio, och när jag såg videon på Youtube, blev jag förälskad. En vacker sång, med vacker text och dessutom en söt video. Jag var fast. Jag blev därför glad när jag hittade fler låtar med dem som jag också tyckte om, som den här:

I need you know, heter låten, och fast texten kan tyckas som en gammal klyscha, så gillar jag dess inre känsla...

En av deras låtar, där det var texten som fångade mig, var den tredje jag valt ut här, och därför också valt klippet med lyrics - Never alone. Skön att lyssna på i mörkret innan man ska somna...