Sedan jag varit på Bruce Springsteen-konserten i Göteborg i juni 1985, blev ju alla efterföljande konserter lite bleka i jämförelse, ungefär som när man ser Arn på bio när man har sett Sagan om ringen. Jag tyckte nog då att Ulf Lundell ville vara som Springsteen, men bara blev en blek kopia, men faktum är att nu i efterhand kan jag tycka att Lundell gav en fantastisk konsert i folkparken i Bergsjö den sommaren.
Jag minns att han svettades så det ångade av honom där han for runt på scenen. Efter konserten, när mina kompisar gått iväg för att försöka träffa Janne Bark och de övriga grabbarna i gänget, satte jag mig på en parkbänk uppe i backkrönet. Det hade börjat skymma, och en man satte sig på andra änden av bänken, och jag tänkte väl inte på det - satt mest och filosoferade. Mannen reste sig och gick, när mina kompisar närmade sig, och de började hoppa runt mig och sa: "Satt du här med Uffe!? Vad sa han? Fick du hans autograf?" Det var Ulf Lundell som satt på samma bänk som jag - och jag märkte det inte ens. Jag skyller på att det var ganska mörkt att jag är ansiktsblind. Sorry Uffe, jag missade att tacka för konserten. Den var bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar